2019

Första halvan av den svenska fotbollssäsongen 2019 har präglats av en infekterad konflikt mellan ordningsmakt mot klubbarna och dess supportrar. Polisens så kallade villkorstrappa har kritiserats hårt från alla möjliga håll med klubbar och supportrar i spetsen, och i och med införandet av villkorstrappan är tomma svenska läktare en reell risk. Ordningsmaktens kollektiva bestraffningsmetoder riskerar att drabba alla som älskar och besöker svenska fotbollsarenor, oaktat vad man anser supporterkulturen vara. I Allsvenskans förra omgång, omgång 14 uppmanades till en gemensam protest mot de orättssäkra och godtyckliga bestraffningsmetoderna som drabbar alla fotbollsälskare och Bollklubben Support vill visa sitt stöd då det är viktigare än någonsin att supportersverige står enat. Därför uppmanar vi alla HBK:are på plats att delta i den tysta manifestation vi ämnar genomföra under söndagens match mot Norrby.

Manifestationen går till enligt följande:
– Samtliga åskådare, borta som hemma, sittplats som ståplats, uppmanas inleda matchen med 20 tysta spelminuter.
– Dessa 20 tysta minuter äger rum efter inmarsch.
– Vid eventuella mål pausas manifestationen tillfälligt för målfirande utan sång för att sedan återgå till tystnad.
För ytterligare bakgrund till och info kring manifestationen, besök www.raddasvenskfotboll.com
 

Läs hela inlägget »

En lite annorlunda kolumn idag, en kolumn som inte direkt behandlar HBK men som är av intresse för alla som vill att svenska läktare fortfarande ska leva och för alla som är intresserade av att polis samt media sköter sitt uppdrag på ett korrekt vis.

Igår vankades det derbyfest i Göteborg, ÖIS mot GAIS, det som av lagens supportrar benämns som originalderbyt. Det var en match som inleddes med tio tysta minuter i protest mot ordningsmakt, Björn Eriksson och polisens inför säsongen nya strategi för att komma tillrätta med vad man anser vara oroligheter på svenska fotbollsläktare, oroligheter som antas leda till att vanligt folk skräms bort från våra fotbollsarenor. Matchen fick avbrytas två gånger sedan respektive klack tänt bengaliska eldar och under det ena av dessa avbrott basunerar Cmores kommentator ut obekräftade uppgifter som gör gällande att en person förts till sjukhus till följd av skador som uppkommit på grund av röken från pyrotekniken, uppgifter som genast snappas upp av och presenteras av Aftonbladet. Inom samma tidsrymd tar Göteborgsposten sitt journalistiska uppdrag på något större allvar och kontaktar ansvariga institutioner som dementerar de uppgifter som förkunnats i direktsändning och via Aftonbladets flashfunktion. Uppgifterna om att en person skulle förts till sjukhus med ambulans på grund av pyroteknik dementerades sedermera av säkerhetsansvarig i Örgryte vilket kastar ett löjets skimmer över de som gladeligen snappade upp uppgifterna från första början, uppgifter som passar agendan alldeles utmärkt och skulle låta dem vinna mark i striden om berättelsen kring svensk fotboll.  

Det är beklämmande att se högprofilerade journalister, exempelvis sådana med bakgrund i Ljungskile, sprida obekräftade uppgifter för att det passar en agenda, det är ärligt talat oseriös journalistik. Att ansvarig polis utan uppgifter förutom den egna magkänslan uttalar sig i ordalag som att ”det säkert har med bengaler att göra” är direkt problematiskt, särskilt i ett läge när det från polishåll de senaste månaderna under uppmärksammade former agerats på ett sätt som riskerar skada förtroendet för våldsmonopolet hos en stor grupp människor under en lång tid framöver. Om förtroendeminskningen är befogad eller ej? Det går att diskutera men det är fakta att så håller på att ske. I det aktuella läget är det därför beklagligt att kommunikationen från delar av media och polishåll så tydligt följer en redan utstakad agenda, det är rent ut sagt bedrövligt att man hakar på minsta tillstymmelse till chans att få världsbilden bekräftad i direkt konflikt med sitt egentliga uppdrag, allt för att vinna striden kring berättelsen om svensk fotboll.

Det ansvariga poliser och andra som argumenterar mot pyroteknik måste förstå är att pyroteknik är en viktig uttrycksform för en subkultur. Subkulturer är i viss mån rebelliska till sin natur och omöjliga att styra utifrån, något historien ger otaliga exempel på. Detta är viktigt att ha med sig när man argumenterar i frågor som rör den organiserade supporterkulturen, där pyroteknikfrågan legat högst upp på agendan under en lång period. Att därför slänga sig med plattityder och eller ren okunnighet i stil med ”kan de inte hålla på med fina tifon och sång men sluta med dessa bengaler” biter inte och kommer med största sannolikhet aldrig att göra så. Pyroteknik är och förblir en viktig del i subkulturen som är supporterkulturen och vill man ha sjungande läktare och tifon i den form det sker idag kommer pyroteknik att vara en del i arrangemangen, det är fakta och fakta bör man förhålla sig till. Att plocka russinen ur subkulturskakan fungerar inte, det är inte ett realistiskt alternativ, föreställ er raggare utan amerikanare, skejtare utan bräda eller punken utan ”de tål lite bly i nackarna”-musiken. För all del, var emot pyroteknik men var medveten om förutsättningarna, like it or not. Så jag ber er snälla snälla snälla, lämna lögner och skarvningar som uttrycks för att de passar den egna agendan åt ungdomsförbundare på twitter, så kan vi andra ägna oss åt fotboll istället. När rubriker om ”bengalkaos” skriks ut och obekräftade uppgifter om skador relaterade till läktaraktiviteter görs till sanningar av stora mediehus och profilerade journalister rasar striden om berättelsen kring svensk fotboll här och nu, och den striden får inte gå förlorad.

Fredrik Johansson
 

* Krönikan är personlig, åsikterna skribentens egna och  dereflekterar inte nödvändigtvis BKS hållning. Skribenten, och inte BKS, ansvarar således för innehållet i texten

Läs hela inlägget »

Är ni bekanta med legenden om Ikaros? Den grekiska tragedin som i vår tid blivit synonymt med begreppet hybris. Vingar utav hybris, som Niello uttryckte sig i den officiella Big Brother-låten i början av 2010-talet. Den här texten ska emellertid inte bli någon genomgång av grekisk mytologi eller svenska dokusåpor, hur spännande det än må vara, men viljan att efterlikna gudar likt Ikaros eller valfri dokusåpadeltagare som gör ett eventuellt fall betydligt mycket hårdare utgör utgångspunkten i dessa betraktelser. Hybris, övermod och efterapning är tre ord som kan summera upptakten till HBK:s säsong 2019. Klubbledning har inför säsongen lagt en budget med förutsättning att Klubben når Allsvenskan, man har samtidigt lanserat en dokumentärserie med tema ”HBK:s väg mot Allsvenskan” som bland annat finns tillgänglig via Cmores kanaler. Undertecknad var inte heller sen att hoppa på hybriståget och påståendet att ”allt under 90 poäng när säsongen summeras bör ses som en gigantisk skräll” har ätits upp fler gånger än Särimner, för att återigen gå tillbaka till mytologins värld. Säsongsupptaktens höga svansföring internt i kombination med en stark utomstående tro på att en lätt joggingtur skulle räcka för att Sveriges vackraste fotbollsklubb skulle ta klivet tillbaka till Allsvenskan by DHL har mötts av ömsom förundran, ömsom av hån, med all rätt. Denna text som får ses som något av en comeback från undertecknad som varit frånvarande på grund av utomstående orsaker ska inte plocka isär säsongen i molekyler, det finns det många som gör och har gjort betydligt bättre, istället vill jag lämna alla med blåsvart hjärta som läser detta en uppmaning.

Historien om Ikaros slutar tragiskt med att huvudpersonen på grund av sitt högmod störtar ner i Egeiska havet och drunknar och om inte HBK tar sig samman är det risk att man störtar rakt ner i Kattegatt. Därför vill jag uppmana alla kring HBK, spelare, ledare, klubbledning som supportrar och framförallt kanske mig själv att anpassa krav- och målbild till dagens verklighet. I dagens bistra verklighet och moderna fotbollsvärld är Sverige, om än inte lika hårt drabbat som de större europeiska länderna, långt ifrån förskonat. Storklubbarna drar ifrån ekonomiskt och publikmässigt och det är inte längre realistiskt att tro att vi eller någon klubb i samma storlek ska vara den nagel i ögat på storklubbarna som vi en gång var. Det är inte realistiskt att tro att en klubb från Halmstad vart femte år ska kunna ligga i toppen och utmana lag som Malmö och AIK, så till vida att klubbledningen inte ger sig in i barackbranschen men det finns minst sagt en viss medföljande problematik inbakad i den lösningen.

För att HBK ska överleva och ta sig framåt i dagens klimat kan inte vi som utgör publiken sluta gå på matcher för att oddsen på förhand är jämna mot IK Frej snarare än i HBK:s favör mot Hammarby. Vi måste justera vår självbild gentemot verkligheten, högmod går före fall. En viktig del i intäktstappet som bidragit till att sätta HBK i dagens situation handlar om sviktande publiksiffror till följd av resultat som inte behagar oss åskådare. Om vi i framtiden vill se ett starkt HBK krävs det att vi alla sluter upp, att vi alla tar oss till Örjans Vall för att stötta HBK, det krävs att vi rättar målsättningar, självbild och förväntningar efter verklighetens matsäck, hur bistert och sorgligt det än må låta men vi har inte längre råd att likt Ikaros sväva iväg mot solen. För HBK i tiden, framåt Halmstad.

På förhoppningsvis inte lika långt återseende som senast, Fredrik Johansson.

* Krönikan är personlig, åsikterna skribentens egna och  dereflekterar inte nödvändigtvis BKS hållning. Skribenten, och inte BKS, ansvarar således för innehållet i texten

Läs hela inlägget »

Säsongen 2019 har hittills inte gått som någon kring HBK velat, varken spelare, ledare eller supportrar. Idag släppte Hallandsposten en artikel där spelare i HBK riktar kritik mot beteendet hos supportrar till HBK i allmänhet och händelser kring den senaste matchen mot Varberg i synnerhet, vilket BKS som supporterförening känner sig nödgade att svara på. Fotboll handlar i mångt och mycket om känslor, hos både spelare och supportrar och när det inte går som man vill och förväntar sig händer det att det rinner över, det vet både spelare och supportrar om. Att HBK denna säsong har en uttalad målsättning att ta sig upp i Allsvenskan och efter en knapp tredjedel av säsongen ligger på nedflyttningsplats samtidigt som det är allmänt kaos kring styrning och ledning gör frustrationen förståelig, men utfallet av den inte acceptabelt för det. Att kalla spelare könsord och dylikt, vilket har skett under Varbergsmatchen är (givetvis) ingenting som BKS står bakom och absolut inte okej överhuvudtaget. Hur som helst. Vi alla, spelare och ledare som supportrar vill precis samma sak, att HBK ska nå framgång, och då är inte pajkastning i pressen och ytterligare negativa rubriker rätt väg att gå, varför vi väljer att uttala oss i vår egen kanal. Vi vill istället försöka blicka framåt och göra det bästa av den prekära situation vi idag befinner oss i, och hoppas att alla inblandade kan göra detsamma.
 
Bollklubben Support

Läs hela inlägget »

Det är snart dags för Superettan och vi ger oss ut på en resa i min sista krönika innan den mycket efterlängtade premiären.

Vi reser från etta, mot etta, ledda av hemvändande etta. Platsen vi lämnar har vi flera gånger lämnat, men tyvärr också återvänt till under senare år. Platsen vi lämnar är berömd både för Per och misär, resans slutdestination för Lennart.

Resan går via byar (Varberg) såväl som förorter till Stockholm (jag kollar på dig, Västerås, kära hemstad) och vart nu Dalkurd bestämmer sig för att spela när vi ska dit i juni. Första proffsmatchen på månen månntro? Elon Musk lär vara intresserad.

Eventuella hinder under resans gång finner vi även i Östlig riktning, i stad där den moderna idrottens lakejer sopar banan med falnad ”gigant”. Sopar banan gör även ett underifrån nytillkommet tillskott, men det är varken med motståndare eller rivaler utan med skatteverket. *Host Syrianska*. Från låg skattemoral och högre tränaromsättning än Palermo rör vi oss mot revolutionärt tillhåll i Värmland, känt för att man egentligen tillhör Örebro.

Resan kommer också att ta oss utomlands, eller åtminstone till lilla London där besök hos rödblått sällskap väntar, har vi tur bjuds här på snittar och champagne utöver tre poäng. När vi ändå är i krokarna passar vi på att också hälsa på Champions League-satsande förlorarromantiker innan vi återigen rör oss vidare och blåser förbi Elfsborgs farmalag ledda av självmålande tränare. Vi ska också passa på att hälsa på Johan Mjällby, den enda av sitt namn som någon kan finna det minsta relevant.

Förhoppningsvis har vi Gud med oss på vår resa. Det finns dock farhågor om att han istället står på vårt första hinder, HV71-Södras sida. I fd. statsminister Reinfeldts hemkommun Täby hittar vi ytterligare gudfruktigt hinder i Amadeus Söögard och hans apostlar. Gud, förlåt mig för mina synder, tyvärr, hjort är hjort. Inte långt ifrån, varken geografiskt eller inkomstmässigt finner vi plantskola med Lundsbergstendenser, gick jag för hårt åt pojkarna nu? Det gjorde även en portugis ifjol. Vår resa leder oss även till Mando Diao-land för möte med leksingars sommarhobby, får jag inte en korv kan det bli bad i Dalälven. Från nordligast, till sydligast hinder, och besök dit palmerna bor. Eller, inte kan det ha varit en förort till Malmö, Köpenhamns största förort som Medina en gång sjöng om? Glöm det.

”Den mätta dagen den är aldrig störst, den bästa dagen är en dag av törst, nog finns det mål och mening med vår färd men det är vägen som är mödan värd” som det numera inte särskilt uppskattade Boråsbandet Albatraoz en gång uttryckte sig. Nog finns det en poäng i Albatraoz bevingade ord, men i år struntar jag blankt i hur resan artar sig, det är målet som är mödan värd. När resan i november summeras hoppas jag att vi är framme vid vår destination, vår destination som är Allsvenskan. Nu åker vi! Framåt Halmstad!

Fredrik Johansson
* Krönikan är personlig, åsikterna skribentens egna och  dereflekterar inte nödvändigtvis BKS hållning. Skribenten, och inte BKS, ansvarar således för innehållet i texten.
 

Läs hela inlägget »

Hej alla vänner, ovänner och allt däremellan. Saker och ting är sällan enbart svart eller enkom vitt, se bara på Italiens mesta mästare Juventus, världens äldsta proffsklubb Notts County eller Landskrona BoIS, nyligen klara för spel i division 1 Södra. Att vi lever i en samtid där nyanser allt oftare suddas ut till förmån för extrema uttryck bidrar också till att det så gott som är en plikt att som uppburen och omsusad (nåja) skribent i den mån det går, undvika att bidra till den beklagliga samhällsutvecklingen genom svulstiga formuleringar och uppenbara överdrifter. Därför hälsar jag vänner, ovänner och allt däremellan välkomna till en av mina första krönikor som styrelseledamot i Bollklubben Support Halmstad. För att inte bidra till de extrema yttringar som sliter moderna samhällen itu kommer jag fortsättningsvis i denna återkommande spalt att vara om inte hundra, så i alla fall hundratio procent nyanserad, med start nu. Denna krönika, tänkte jag ägna åt de två ting jag håller mest kärt, Halmstads Bollklubb, och Nils Fredrik Johansson.

Vi börjar med den senare. Mina styrelsekollegor känner nog många av er redan igen men vem är jag, Fredrik, relativt nyinvald styrelseledamot i Bollklubben Support? Jag är nyss 25 år fyllda, född i Uppsala, uppvuxen i Västerås, studerandes i Linköping. Beskrivs av andra som en ytterst ödmjuk och väldigt kul kille, med ett ölsinne utöver det vanliga (fri tolkning). Vidare beskrivs jag så gott som uteslutande som en varm person som vill alla väl. Älskar alla, älskad av alla, hatar ingen, hatad av ingen. Nyanserat, absolut. Jag själv skulle nog, ödmjuk som jag är, tacka för de snälla orden för att sedan snarare beskriva mig som ganska alldaglig och medioker, helt okej på mycket, inte enastående på något, dålig på ganska lite, ödmjuk.

Jag har följt HBK på olika sätt under hela min uppväxt, till stor del på avstånd via text-TV, sida 377 samt korta inslag på Fotbollskväll och Sportnytt. Som sommarhallänning begränsades länge besöken på Örjans Vall till somrarna men ju äldre jag blivit, ju mer frekventa har besöken också blivit och idag ser jag allt jag hinner och har råd med. Jag har mycket att tacka min släkt för, att jag har HBK är farfars förtjänst, han är uppväxt i Halmstad och anledningen till sommarbesöken. Jag känner att det därför inte är mer än rätt att ta tillfället i akt och hylla krutgubben, tack farfar, för allt, tack för HBK!

Jag blev förälskad i HBK första gången jag klev in på Örjans Vall, sommaren 2000, och trots att HBK har gett mig fler och hårdare smällar än någon, eller något annat i detta liv, så står jag här idag, relativt nyligen invald i supporterföreningens styrelse. Albert Einstein ska en gång ha sagt att definitionen av galenskap är att göra samma sak igen och igen och förvänta sig samma resultat, vilket inte bara sammanfattar min personliga relation till HBK, men även mitt förhållande till mig själv på något sätt. Man är inte smart. För övrigt, hur lökigt är det inte att citera Einstein? Dock är detta är en otroligt cheesy kärleksförklaring till ett fotbollslag, och i krig och kärlek är allt tillåtet så låt gå, då.

Nåja, under de senare åren har mitt supporterskap blivit allt mer aktivt, jag har sett allt fler matcher live, I Halmstad såväl som i inte Halmstad. Jag har via mitt mer aktiva supporterskap skapat mig flera riktigt fina vänner, vänner som jag vet att jag kommer ha med mig så länge jag, eller vännerna lever. Just gemenskapen som fotbollen ger en är något jag vill skicka med i denna krönika. Jag var länge själv nervös och osäker kring hela grejen med att åka med på bortaresor. Funderingar så som ”varför ska jag åka, jag känner ju ingen där” och ”tänk om folk inte tycker att jag är tillräckligt mycket HBK:are” var inte alls ovanliga innan jag tog steget. Ett litet steg för Fredrik som jag inte ångrar en endaste minut idag så här ungefär ett och ett halvt år senare (hemmatorsken mot Värnamo i höstas exkluderad). Den gemenskap som skapas i en minibuss Halmstad – Sundsvall tur och retur, där däcket smäller i Upplands Väsby och HBK torskar en livsviktig match i bottenstriden skapas inte någon annanstans. De minnen man skapar i en campingstuga utanför Östersund eller bakom deras bortaläktare i stekande värme och sviterna efter gårdagen är minnen man alltid kommer att bära med sig. Den lycka HBK-familjen ger en är ovärderlig, hur jävla klyschigt det än må låta.

Människor med ett betydligt större kulturellt kapital och poetisk ådra än jag har i årtusenden försökt sätta ord på kärleken, utan att lyckas. Mitt försök att beskriva den vackraste av känslor kulminerar i en 6-1-vinst hemma mot Jönköping Södra, vad det sen säger om mig, och hur jag lyckas eller misslyckas med att formulera kärleken får andra avgöra, men är det något jag verkligen vill att du som trots allt dravel orkat läsa ända hit ska ta med dig så är det just detta, våga! Jag tog steget, jag vågade signa upp mig för en bortaresa med för mig totalt okända personer, jag fann, inte bara en större kärlek till HBK, jag fann också vänner för livet. Visst håller jag mig nyanserad och fri från bombastiska formuleringar? Bra! Tänkte väl det.

Avslutningsvis och som i ett led att fortsätta lanseringen av mig själv på denna kanal, inte bara som styrelseledamot utan också som nyanserad och objektiv skribent, tänkte jag ta tillfället i akt att i ödmjukhetens tecken tippa Superettan. En serie där HBK av någon outgrundlig anledning ska tampas med obetydliga nonsenslag som Norrby, IK Frej Täby och GAIS. Då jag är uppväxt i Västerås, en stad där precis alla, undertecknad naturligtvis inkluderad, lider av ett enormt och nästan sjukligt mindervärdeskomplex gentemot Stockholm har jag tagit ödmjukhetshjälp av AIK anno 2014 när nu serien ska tippas.

Mitt neutrala och nyanserade tips ser ut enligt följande:

1.       HBK – Kommentar egentligen överflödig men vi försöker ändå. Hade tagit klivet upp redan förra säsongen om det inte vore för att det råder olika spelregler i Helsingborg och Eskilstuna jämfört med resten av landet, samt om inte Falkenb*rg överpresterat på ett sätt som får Steven Bradburys OS 2002 att blekna. Landets utan tvivel finaste förening har en överlägsen spelartrupp som inför i år även förstärkts med den stolta svenska nationens bästa mittback sedan Petter Hansson hängde upp skorna på spiken. På världens naturskönaste arena Örjans Vall bär de oxtokiga supportrarna som av neutrala betraktare brukar jämföras med Boca Juniors barras bravas i sina glansdagar fram de blåsvarta hjältarna. Allt under nittio poäng när serien är slutspelad vore en skräll utan dess like.
2.       Inte HBK
3.       Inte HBK
4.       Inte HBK
5.       Inte HBK
6.       Inte HBK
7.       Inte HBK
8.       Inte HBK
9.       Inte HBK
10.   Inte HBK
11.   Inte HBK
12.   Inte HBK
13.   Inte HBK
14.   Inte HBK
15.   Inte HBK
16.   Inte HBK

 Tack för mig, framåt Halmstad!
​​​​​​​
Fredrik Johansson

* Krönikan är personlig, åsikterna skribentens egna och  dereflekterar inte nödvändigtvis BKS hållning. Skribenten, och inte BKS, ansvarar således för innehållet i texten.​​​​​​​
 

Läs hela inlägget »

Vad är det för fel i att älska det man har, sjöng Linnéa Henriksson i sin eminenta låt om känslorna kring hennes vackra hemstad. Ja vad är det egentligen för fel? Supporterskapet till en svensk småklubb präglas i mångt och mycket av Linneas fråga. Att hålla på en klubb utanför det mediala rampljuset är inte alltid en dans på rosor, det är ett supporterskap som ofta bespottas och som sällan får den uppskattning det någonstans förtjänar. Att följa sin småklubb när skolkamraterna hejar på de häftiga Stockholmsklubbarna eller Real Madrid är inte alltid det enklaste, att idolisera Gabriel Gudmundsson när Messi drar till med karriärens femtioförsta hattrick kräver även det en viss motståndskraft och självsäkerhet för att älska det man har.

I kölvattnet av resultaten i semifinalerna av Svenska Cupen som innebar att Häcken och laget som inte bör nämnas vid namn spelar final dök de upp som ett brev på gamla posten, de överlägsna kommentarerna och skämten kring den förmodat urusla publiksiffran i den stundande cupfinalen. Måhända har de rätt där uppe i sina elfenbenstorn, men vad spelar det för jävla roll? Det är oerhört lätt att sitta på sina höga hästar, med sina starka publiksiffror bakom sig och håna alla oss som viger våra liv åt föreningar utan samma creddighet. Det är inte heller särskilt svårt att tillsammans med tusentals andra stå och skratta åt oss som är femton pers på andra sidan arenan, det är väldigt enkelt att med hundratals man stå på en bortaläktare och påpeka hur urusel klack vi småklubbar har jämfört med er och det krävs inte särskilt mycket för att med sina nummer i ryggen gång på gång påpeka sin överlägsenhet gentemot en stackars underlägsen motståndare. Vi försöker, vi gör vad vi kan, men vi är inte er, vi bara råkar älska det vi har.

Jag förstår helt och hållet att det för många ses som häftigare att hålla på IFK Göteborg än HBK, att följa någon av tvillingklubbarna istället för IK Sirius eller ha sina sympatier hos Hammarby snarare än hos Kalmar FF, men jag sörjer det faktum att så är fallet. Jag tror att svensk supporterkultur som helhet mår bra av att inte koncentreras till de större klubbarna, hela Sverige ska leva och hela Sverige lever inte utan sina småklubbar. Jag må framstå som gnällig och jävig men jag är övertygad om att något går förlorat när det ses som töntigt att följa sin småklubb. Jag är övertygad om att något går förlorat när folk i städer som Halmstad, Gävle och Örebro väljer det för tillfället coola och creddiga snarare än det lokala, det töntiga. Nej, alla snittar inte trettontusen åskådare på hemmamatcherna, alla kan inte abonnera tåg till Göteborg eller sälja ut bortasektioner och det är säkert coolt att stå på en välfylld läktare som en i mängden och påpeka töntigheten hos de som törs ställa sig i en småklubbs klack, hos de som bara älskar vad de har.

Missförstå mig rätt, den här texten handlar absolut inte om att förringa det engagemang som visas upp hos storklubbarna, det är deras engagemang, driv och kunnande som är loket i svensk supportkultur och jag högaktar det. Den här texten är tillägnad alla som började hålla på klubbar som inte är poppiga och häftiga när andra gjorde det, till alla som står tillsammans med tio andra på en bortaläktare en tisdagkväll i Gävle, till alla som är stolta, stolta över att älska det man har.

Fredrik Johansson
* Krönikan är personlig, åsikterna skribentens egna och  dereflekterar inte nödvändigtvis BKS hållning. Skribenten, och inte BKS, ansvarar således för innehållet i texten.

Läs hela inlägget »

Det har nu gått ungefär en månad sedan supporterföreningens årsmöte, så vad har Bollklubben Supports nya styrelse gjort under sin första tid? Då föreningen inte har en särskilt gynnsam ekonomisk situation låg fokus direkt på att värva nya medlemmar för att på så sätt få in ekonomiska medel för att driva föreningen i önskad riktning. En hårdare marknadsföring för medlemskap i BKS har gett resultat och vi har sett en stor ökning i medlemsantal från årsmötet räknat. Fokus på att öka medlemsantalet kommer att fortsätta, ju fler medlemmar vi har, ju bättre saker kan vi anordna för supportrar till Halmstads BK. Vi har tagit fram en halsduk i ett begränsat antal exemplar, det har varit bra åtgång på halsdukarna och i nuläget finns det ett fåtal kvar, så vill man ha en är det dags att slå till. För att värna om medlemmarna i supporterföreningen beslutade styrelsen att medlemmar ska ha tydliga rabatter på resor och även rabatter på de souvenirer BKS tar fram och distribuerar. Vi hoppas dels att detta ska locka folk till att bli medlemmar, men framförallt handlar det om att man ska få något för sitt medlemskap.

När halsdukarna levererats, i samband med borta- och hemmapremiärerna kommer arbetet med att ta fram nästa souvenir påbörjas. Har man förslag på någon typ av souvenir man vill se från oss får man oerhört gärna kontakta resa@bollklubbensupport.se. BKS kommer under säsongen att ha en bod placerad innanför Örjans Valls huvudentré där det är tänkt att vi ska stå och synas innan matcher. Vid boden kan man lösa medlemskap, anmäla sig till resor, köpa våra souvenirer eller bara snacka lite HBK om man så känner för det.

Det jobbas för fullt med att färdigställa de banderoller som syns på vackra Örjans Vall, vill man hjälpa till med något gällande målning av banderoller fix med tifo eller stötta den typen av verksamhet ekonomiskt får man oerhört gärna höra av sig till resa@bollklubbensupport.se. Ju fler som hjälper till, ju bättre blir det, ju fler som hjälper till, ju roligare blir det.

Vi är även inne i den formella processen att skaffa ett så kallat företagsnummer dit man kan swisha. Dels bli den ekonomiska handläggningen för oss betydligt enklare, dels är det mycket proffsigare och förhoppningsvis något som kommer att uppskattas utifrån.

Arbetet med att planera och arrangera resor till bortamatcher pågår för fullt. I nuläget jobbar vi för att få in anmälningar till premiären, som tyvärr ligger på en tisdag, men vi hoppas att så många som möjligt vill åka med ändå. Vidare så ligger resor till de matcher som är spikade uppe här på hemsidan och det är bara att planera de resor man vet att man vill åka med på. Det finns en ambition från BKS sida att ha lite underhållning under resorna för att utveckla resekonceptet. Lotterier, resultattips och quiz är saker det har spånats kring internt. Även här är man varmt välkommen att dela med sig av tankar och idéer för hur vi kan utvecklas och bli ännu bättre för alla HBK-supportrars skull.

Det genomgående temat i denna text är feedback. Vi ser på diverse forum på sociala medier att det finns ett oerhört stort intresse kring HBK, HBK berör, HBK är en kraft att räkna med. Därför vill vi försöka ta tillvara på detta stora engagemang och kanalisera det i en kraftansträngning för att hjälpa Klubben tillbaka till Allsvenskan, och för att alla supportrar till HBK ska få ut ännu mer av sitt supporterskap, oavsett hur man har valt att stödja HBK. Vi vill finnas till för alla supportrar till HBK men då behöver vi ha hjälp kring vad vi kan göra bättre, vad vi kan göra för att nå ut till fler grupper av supportrar. Ni får väldigt, väldigt, väldigt gärna höra av er i kommentarsfält i de forum där detta inlägg länkas, hör gärna av er direkt till oss på Twitter, Facebook eller via mail. Hör av er till oss för att berätta, reflektera eller diskutera kring vad vi som supporterförening kan göra för just dig, din katt, partner eller barn.
Tillsammans kan vi, tillsammans ska vi upp i Allsvenskan igen. Framåt Halmstad!

Styrelsen Bollklubben Support

Läs hela inlägget »

Så här efter att kvartsfinalen i Svenska Cupen lottats fick jag en plötslig känsla av att vilja agera folkbildare här i min alltid så anspråkslösa spalt. Det ämne jag tänkt ta upp idag och som inte har något att göra med framtida cupmotståndare är ett ämne som jag och många andra dagligen brinner och kämpar för. Det är ett ämne som miljontals människor under åratal till och med utkämpat väpnad kamp för, dagens ämne i min folkbildningsspalt är demokrati.

Demokratins ursprung brukar härledas till det historiska Grekland, i en tid innan souvlaki, Girogios Samaras och driftsunderskott som får IFK Göteborgs att blekna. Demokrati betyder fritt översatt folkstyre och är ett styrelseskick som tillämpas i delar av världen och så gott som hela Sverige. Trots den gång på gång bevisade gamla devisen, ursprungligen presenterad av en av statsvetenskapens förgrundsfigurer Aristoteles, lärjunge till Platon och lärare åt bla. Alexander Den Store, om att demokrati är det bästa av alla de dåliga styrelseskicken, har demokratin inte hittat till alla delar av vår jord. Jag tänker osökt på ställen som Dubai, Kina och hemstaden för det av många uppskattade bandet Kent.

Genom historien har Aristoteles devis alltså visat sig vara sann. Demokratier har under årens lopp visat upp en bättre levnadsstandard, högre grad av yttrandefrihet samt bättre fotbollsresultat. Under de senaste åren har vi dock tyvärr sett antidemokratiska vindar blåsa genom världen och aktörer som utmanar den demokratiska ordningen åtnjuter allt större föjarskaror. Vi har sett yttrandefriheten utmanas i Ungern, attacker på den fria pressen från makthavare är idag mer regel än undantag och i mälarstaden som inte är på g utan på E har man haft sin egen orangea revolution.

Demokrati är inte enbart en fråga om pragmatik och resultat, det är lika mycket en fråga om etik och moral, och som självutnämnd väktare av moralen är det inte mer än rätt att jag ställer mig på barrikaderna i demokratikampen. Demokratin har under lång period varit en viktig stöttepelare i det svenska samhället och är den grund varpå idrottsrörelsen vilar. Därför är det beklämmande att människor sluter upp bakom antidemokratiska krafter i deras inte alltid så bussiga (no pun intended) försök att kringgå folkstyret. Det är alla demokratiskt sinnade människors plikt att i oroliga tider som dessa stå upp mot försöken att underminera vanliga människors förbannade rätt till insyn och inflytande. Det är för den lilla människan, det är för dig och det är för mig som jag brinner för demokratin. Se den här texten som ett brandtal, ett brandtal för demokratin, ett brandtal för allas rätt att vara med och bestämma, ett brandtal mot ryska bussmagnater och jämtländska byggherrar som vill rasera allt det vi håller kärt.

Men avslutningsvis lite snabbt till HBK, som ju denna spalt ändå främst ska behandla. Även om Klubben inte är favoriter i den stundande cupmatchen så har man på förhand ändå en relativt god chans att ta sig vidare till en semifinal, väl i en semi kan allt hända och utan att dra några förhastade slutsatser ser vi förmodligen snart HBK lyfta cupbucklan och ta sig ut till Europa. Därför avslutar jag kort och gott dagens spalt med att berätta att jag hoppas på estniskt motstånd i första kvalrundan till Europa League. Vad hoppas ni på?

Fredrik Johansson

* Krönikan är personlig, åsikterna skribentens egna och  dereflekterar inte nödvändigtvis BKS hållning. Skribenten, och inte BKS, ansvarar således för innehållet i texten.

Läs hela inlägget »

Så, då är gruppspelet av Svenska Cupen över för den här gången och HBK har tagit sig vidare. Det är ett avancemang med blandade känslor. HBK inledde med att resa norröver med en sjukdomslista längre än titeltorkan i Falkenb*rg och smällde upp en mur som hade gjort Berlinmuren pre-1989 grön av avundsjuka. Premiären mot gänget från norr bjöd som väntat på ett lågt stående HBK-försvar och inte särskilt mycket ordnat spel från HBK:s sida. Andreas Johansson styrde försvaret med järnhand, Erik Ahlstrand, som väl knappt ens får köra moped, gjorde en helgjuten tävlingsdebut och där har vi förhoppningsvis en guldklimp i vardande. Utan att sätta för mycket press på grabben så tror jag att han startar bredvid Albin Ekdal i landslaget när säsongen är över, den som lever får se. Positivt var även att BKS fick god respons och mycket stöd, både inom och utanför HBK, i beslutet att bojkotta resan till Östersund av moraliska skäl. Vi visar att det i dagens orena fotbollsvärld finns ett visst moraliskt ljus och BKS är stolta att bära moralismens fana i vår resa mot nirvana.

Efter en meriterande poäng och en försvarsinsats som lovade gott begav sig Sveriges bästa blåsvarta lag till Uppsala för möte med IK Sirius. En match där Sadat Karim visade klass och avgjorde till HBK:s fördel med dubbla mål. Mot Sirius visade HBK periodvis intressanta tendenser men likt hela 2018 hade man svårt att hålla uppe spelet under 90 minuter.

När gruppspelet så skulle avgöras kom Karlstad BK, nykomling i division 1 på besök, varför en frän doft av hembränt, diesel och bränt gummi enligt rykten etsat sig fast i Halmstadbornas sinnen. Epilogen slutade med ett inte särskilt meriterande kryss efter en insats mer tafatt än undertecknad på ett nattklubbsdansgolv men HBK är trots det vidare tack vare att mitt älskade Östersund som jag aldrig yttrat ett ont ord om besegrade Sirius med klara siffror hemma på Pyongyang Jämtkraft Arena.

Trots avancemanget lämnar jag personligen gruppspelet bakom mig med blandade känslor. Lycka över att ha gått vidare, men också en gnagande oro över de likheter man ser med föregående säsong. Mot Sirius visade HBK upp samma problematik som man gjorde under hela 2018, oförmågan att prestera under 90 minuter. Jag kan räkna på min ena hand de få helgjutna insatser HBK gjorde förra året där matcherna allt som oftast bestod av relativt höga toppar men också dalar djupare än man måste leta i den allsvenska maratontabellen för att hitta Falkenb*rgs FF. Mot Karlstad hade man återigen extrema problem i en match man på papperet förväntas ha ett rejält spelövertag, HBK är inte Barcelona, HBK är inte heller Manchester City, men nog borde man ändå kunna förvänta sig att det ska vara tydligt vilka som har Superettans bästa trupp och vilka som är nykomlingar i division 1, så var inte fallet idag. Stabil HBK-dominans var inte fallet mot många lag överhuvudtaget förra säsongen vilket var en starkt bidragande orsak till att man gjorde sin sämsta säsong sedan Sundsvall brann. Jag vill inte måla fan på väggen efter ett gruppspel som resultatmässigt summeras över förväntan. Vi är fortfarande vidare, vi ska fortfarande vinna cupen och vi ska fortfarande ut i Europa, men för mig är det ofrånkomligt att inte lägga gruppspelet till handlingarna med frågan; vart ska denna säsongen egentligen sluta?

Fredrik Johansson

* Krönikan är personlig, åsikterna skribentens egna och  dereflekterar inte nödvändigtvis BKS hållning. Skribenten, och inte BKS, ansvarar således för innehållet i texten.

Läs hela inlägget »

Idag blev det klart att Dusan Djuric skriver på för HBK under säsongen 2019. En spelare som väcker många och starka känslor för oss supportrar till Halmstads BK. Dusan har gett många av oss flera fina HBK-minnen och just därför var det extremt smärtsamt när han flera gånger valde bort HBK för andra alternativ, när vi behövde honom som allra mest. Vi förstår att folk ser olika på saker och ting. Vi välkomnar det också, utan viss polemik tar man sig inte framåt. BKS gick idag ut med ett ogenomtänkt uttalande skrivet i affekt och reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Vi är en liten supporterförening med ett fåtal engagerade som bygger sitt engagemang och driv kring känslor, känslor för HBK. När så starka känslor är inblandade rinner det över ibland och man får försöka lära sig av det. Vi ber om ursäkt till alla som tagit illa vid sig för hur inlägget i fråga formulerades. Det fina i kråksången är att detta visar vilket stort engagemang det finns kring HBK, för att göra HBK bättre. I slutändan suktar vi alla efter framgång för HBK, oavsett vilken åsikt man har kring värvningen av Dusan. Vi beklagar återigen hur vi har formulerat oss och hoppas att alla som återigen vill se ett HBK i Allsvenskan kan engagera sig tillsammans.

 

Läs hela inlägget »

HBK beger sig imorgon lördag mot lärdomsstaden Uppsala för möte med IK Sirius i Svenska Cupens andra omgång. Sirius har utanför Uppsala länge varit mer kända för skridskor, klubba och färgglad boll än snurrfinter och glidtacklingar men under ledning av Kim Bergstrand och Tomas Lagerlöf har förutsättningarna förändrats och idag står fotbollen högt i kurs i Pelle Svanslös hemstad. Inför denna säsong står Sirius inför stora förändringar, tränarparet som lett Sirius från division 1 norra till allsvensk uppstickare har flyttat till Djurgården och in har den frispråkige Kalmarprofilen Henrik Rydström kommit. Att Sirius under Rydströms ledning kommer få anledning att ge igen för Pontus Wernblooms förehavanden och varna kollegor från att kyssa Lennart Johanssons pokal ter sig osannolikt, utan laget tippas av de flesta förståsigpåare husera i tabellens nedre regioner kommande säsong. BKS kommunikatör tog ett snack med Jonatan Pinheiro Diamant från Sirius supporterförening Västra Sidan för ett samtal kring den stundande matchen, funderingar kring de förändringar Sirius genomgått under den senaste tiden, lagets chanser att överraska experterna under säsongen samt hans tankar kring vårat kära HBK.

Hej Jonatan, hur har försäsongen sett ut för Sirius?
– Som vanligt har det varit några skador för mycket för att man ska kunna sova helt gott om nätterna. Förhoppningen nyss var att alla spelare utom Sam Lundholm och Stefano Vecchia var nära comeback men då dök det upp en ny skada på Niklas Busch Thor. Jag tycker dock att stämningen bland både spelare och ledare känns bra och är det något man lärt sig under åren är det att fokusera på de som väl kan spela och inte gnälla över vilka man saknar. De träningar jag sett har också sett engagerade ut med spelare med ledare, men framför allt spelare, som hela tiden diskuterar, gestikulerar och visar för varandra har man vill att de andra ska passa eller löpa. Matcherna har hittills bjudit på två förluster och en seger efter tre okej insatser men en liten oro finns det ändå över att truppen inte innehåller en enda renodlad anfallare och inte heller lär ha det när serien startar. Sirius har under många år spritt ut målskyttet på flera spelare och vi hoppas att det blir så även i år. Bakåt ser det namnmässigt bättre ut och förhoppningsvis får backarna några skadefria matcher på sig att spela tillsammans innan serien börjar.

Ni har genomgått ett tränarbyte, efter att Kim Bergstrand och Tomas Lagerlöf styrt laget under en väldigt lång period. Har man som supporter märkt av några tydliga skillnader gentemot tidigare år?
– Den tydligaste skillnaden är nog att man konsekvent både försvarar och anfaller med tre/fem backar. Kim och Tolle spelade 3-4-3 lite då och då och när man spelade 4-3-3 hade man ofta en trebackslinje i uppspelsfasen. Nu är det 3-4-3 i både anfall och försvar. Det är sagt att huvudfokuset på utveckling ska fortsätta vara detsamma och spelmässigt är det inga större skillnader utan ambitionen är fortsatt att kontrollera matcherna genom att ha bollen så mycket som möjligt. Sedan har tränarna också sagt att de gärna vill utveckla press- och omställningsspelet ytterligare. Träningsmässigt har man valt att fokusera mer på återhämtning och tagit bort alla dubbelpass. Allt som allt tror jag inte att det blivit så stora skillnader för spelarna och det är otroligt skönt vi har kvar Mirza Jelecak som varit tränare vid sidan av Kim och Tolle i fem år.

De flesta tippar Sirius i botten av Allsvenskan i år, hur ser du på era chanser att överraska alla så kallade experter?
– Inför första året i Allsvenskan skrattade jag högt åt dem som tippade oss i botten eftersom det var ganska givet att samma gäng som hållit ihop genom Division 1 och Superettan definitivt var tillräckligt bra för Allsvenskan. Andra året skrattade jag också lite även om det såg mycket mer illa ut än jag hade trott när vi hade en målvakt som tog kokain och ett alldeles för tufft spelschema för att resa oss efter förlust på förlust när vi knappt hade en spelduglig startelva under våren. I år kan jag mer köpa tips som placerar oss i botten eftersom tränarna är nya och våra två viktigaste offensiva kreatörer Sam och ”Steffo” har så långt kvar tills de kan spela. Hösten 2017 tappade laget de två offensiva spelarna som hade förmågan att bryta mönstret och det var nog framför allt det som gjorde att andraplatsen efter nitton omgångar blev en sjundeplats till slut. Man kan ha hur fint passningsspel som helst fram till sista tredjedelen men väljer man att spela sig fram på det sättet måste man också ha spelare som kan slå ut sina motståndare för att det inte ska bli lättläst. Jag tror dock chanserna till en bra säsong är goda och om vi tar tillräckligt med poäng under våren och gör en stabil höst när laget är mer samspelt kan vi klara oss kvar utan större drama.

Vem blir utropstecknet i Sirius kommande säsong?
– Om han inte hade haft en på obestämd tid fotbollsinvalid häl hade jag självklart sagt Sam Lundholm som var en av seriens bästa yttrar i höstas. Elias Andersson var den som hade högst potential i laget innan korsbandsskadan och jag hoppas att han blir det stora utropstecknet även om han just gjort sina första matcher på ett år. Några andra stora utropstecken är svåra att föreställa sig hittills men jag hoppas att en spelare som Axel Björnström kan ta en ordinarie wingback-plats och få ett litet genombrott på allsvensk nivå. Han har fart, uthållighet och en vänsterfot som skulle kunna generera poäng.

Hur går dina tankar inför matchen på lördag?
– Sirius får kanske gälla som knappa favoriter men i dagsläget är det nog två jämna lag som möts. Tabellmässigt skulle det vara skönt att vinna så att Östersund måste slå oss i sista omgången men framför allt hoppas jag på en bra prestation och ett kvitto på att vi kan kontrollera matcher som vi gjorde mot Karlstad även mot bättre motstånd. Det jag sett av Halmstad post Janne Jönsson tyder på att det kan bli en rolig match med två lag som gärna håller bollen på marken. Sedan släpper ju Sirius alltid in mål så vi behöver göra åtminstone två för att vinna.

Vad tror du om HBK:s chanser att flyttas upp från Superettan i år?
– Namnmässigt tycker jag det ser otroligt bra ut, det är väl inga andra lag i Superettan som kan stoltsera med värvningar som Johansson, Allansson och Karim. Samtidigt känns det som att ni utöver det har en hyfsad kontinuitet på spelarsidan och det är alltid ett gott tecken. Superettan är alltid jättesvår att tippa men kollar jag på trupperna tycker jag inte att något lag ser bättre ut än HBK i alla fall och det brukar gå bra för lag där Andreas Johansson spelar.

Finns det någon spelare i HBK som du tror att Sirius bör se upp lite extra med?
– Gudmundsson har imponerat länge på mig och jag antar att det är svårt att bli sämre med åren i hans ålder så han lär vara bättre nu. Han verkar ha det mesta som krävs för att ”bli proffs”.
Viktig fråga, vilket är Uppsalas bästa uteställe?
– Innan hemmamatcherna är det förstås ”Hamnpaviljongen”, perfekt belägen vid vattnet och arenan. ”Palermo” är det klassiska stället där alla i alla åldrar har varit och fortfarande är.

Vem av era spelare eller ledare hade du helst haft med dig på en öde ö och varför?
– Jag har precis som många andra en fascination för den alltid så mystiske Christer Gustafsson så en öde ö vore nog ett perfekt tillfälle att se om jag kunde lära känna och förstå honom. Jag tror dock att jag haft större chans att komma ifrån ön om jag hade valt Niklas Busch Thor som med sina fysikkunskaper nog kunnat använda Arkimedes princip och bygga en flotte som bar oss. Men ska man lära känna ”CG” får man göra lite uppoffringar, så jag tar risken att aldrig komma därifrån.

Kristdemokraterna med Ebba Busch Thor i spetsen bestämmer sig för att spränga partikassan och tack vare kärleken till sin make sponsra Sirius med mångmiljonbelopp som gör att man kan konkurrera ekonomiskt med Malmö FF. De enda motkraven för att ni ska ta avstånd från devisen att fotboll och politik inte ska blandas ihop är att Han har öppnat pärleporten ska spelas som inmarschlåt samt att Ulf Ekman leder förbön innan matcherna. Bör Sirius tacka ja?
– Sirius bör inte tacka ja. Men om medlemmarna röstar igenom det antar jag att Uffe är välkommen att göra sin grej… Om våra spelare vänjer sig vid ceremonierna skulle det nästan vara en större konkurrensfördel än pengarna när motståndarna i chock vandrar in till matchen och inte hinner skaka av sig faktumet att de ställs mot självaste Gud. Men nej, om kristen musik ska spelas på ”Studan” ska det vara för att hylla världens bäste spelare – Moses Ogbu.

Vi tackar Jonatan för att han ställde upp och önskar Sirius lagom mycket lycka till på lördag och i Allsvenskan framöver! Avslutningsvis så kan jag inte undgå att notera att han har väldigt god smak när det gäller uteställen. Palermo är och har alltid varit ett superhak, så har ni vägarna förbi Uppsala nattetid kan ett besök starkt rekommenderas, även från mig.

Fredrik Johansson

Läs hela inlägget »

HBK kliver idag in i Svenska cupens gruppspel när man reser norrut för möte med Peabs fotbollsgren, Östersunds FK. Östersund, en stad, en klubb och en supporterförening som under de senaste åren gjort sig kända för en personkult kring tvivelaktiga ledarfigurer som osökt får en att tänka på Demokratiska folkrepubliken Korea och uppländska Filadelfiaförsamlingar. De senare åren har man inte bara gjort sig kända för personkulten, som får Nordkoreas eller Knutbyförsamlingens dito att blekna i sammanhanget, man har även visat på en präktighet och dubbelmoral som saknar motstycke i svensk fotboll. Trots en total ignorans kring de tvivelaktiga affärer med skattepengar som använts för att finansiera fotbollsverksamhet har man inga problem att sitta på höga höstar, gasta om moral och peka finger åt motståndarsupportrar på sant elevrådsordförarmanér. Trots att alla kort ligger på bordet fortsätter man från officiellt supporterhåll att gulla med Jämtlands Kim Jong Un och så sent som i november dök han upp på bilder från någon form av gala på Falkarnas Facebook. Falkarna är för den oinvigde Nordkorea FK:s officiella supportergruppering som förutom att fraternisera med fuskande brottslingar även är kända för att inte hata motståndare men samtidigt vägra ta avstånd från dessa element på sin läktare när Isak Pettersson buades ut på Jämtkraft arena sommaren 2017.

Efter glansdagarna där man med tusentals man hängde med Glenn Hysén i London och köpte half and half-halsdukar börjar verkligheten dock äntligen komma ikapp klubben och dess supportrar. Härvan runt Kindberg har rullats upp av lokala journalister som under lång tid blivit motarbetade av lokalbefolkningen i Sveriges Nordkorea, det är nästan som att de levt efter devisen ”det man inte ser, det finns inte heller”. Härvan kring Kindberg och Nordkorea FK:s fusk är dock till skillnad från Storsjöodjuret fullt verklig och idag är det få som låter sig luras av bror duktigheten och fansens uppfostringsförsök av riktiga supportrar. Vi får se vart allting slutar, en fråntagen cuptitel, mångmiljonböter och tvångsdegradering till Jämtlandskorpen vore ett straff som står i paritet med brottet och det straff jag som objektiv betraktare med 15 högskolepoäng juridik förespråkar. Tills dess att klubben förhoppningsvis straffas hårt ska det naturligtvis också spelas fotboll och jag hoppas av hela mitt hjärta att HBK vinner idag. Jag hoppas att HBK vinner för de människor som tvingats stå ut med hyreshöjningar för att Saman Ghoddos ska ha pröjs, jag hoppas att HBK vinner för de lag vars plats ÖFK roffat åt sig med otillåtna medel, jag hoppas att HBK vinner för svensk fotboll i allmänhet och dess riktiga supportrar i synnerhet.
 
Faktaruta. En riktig supporter ska:
- Inte hylla och umgås med brottslingar och fuskare.
- Inte sitta på höga moraliska hästar om man inte klarar av att leva upp till sina höga standarder när det väl kommer till kritan.
- Inte agera i elevrådsordförandestil och försöka uppfostra de som hållit på med det här i trettio år när en själv började igår.

Fredrik Johansson

* Krönikan är personlig, åsikterna skribentens egna och  dereflekterar inte nödvändigtvis BKS hållning. Skribenten, och inte BKS, ansvarar således för innehållet i texten.

Läs hela inlägget »

Äntligen tävlingspremiär och dags för svenska cupen. Jag tänkte därför passa på att inför allmän beskådan (alla sex som läser detta, tack mamma, pappa och mina kära styrelsekollegor) ranka mina bästa cupminnen på plats med HBK. Jag vill börja med att säga att jag inte sett ett särskilt stort antal cupmatcher live, varför urvalet blir något skralt, men det ska nog gå ändå. Så häng med här på min lilla cupresa.

4. Västerås SK borta, 2015. En känslomässig bergochdalbana. För första gången i min medvetandetid begav sig HBK för att spela i min uppväxtstad. Efter ett fotbollsliv där VSK fört en ganska anonym tillvaro, även i Västerås och HBK alltid varit både tre och fyra snäpp större och bättre skulle man äntligen mötas i tävlingsmatchssammanhang. Tidigt insåg jag att de höga hästarna man satt sig på inte skulle vara till fördel för undertecknad. Ett uruselt HBK, ledda av stjärnvärvningen Kwame Amponsah Karikari från AIK lyckas med nöd och näppe kryssa mot ett Västerås som säsongen 2015 fick kriga för att hålla sig kvar i norrettan. Givetvis får jag äta upp mina ord och betala för min innan matchen väldigt höga svansföring. Att minnet inte riktigt förmår kvala in på medaljplats är för att den så tydligt illustrerar säsongen 2015 som naturligtvis slutade med degradering för HBK.

3. På tredjeplats, tillika bronsplacering finner vi Norrköping borta 2017. Förutsättningarna inför matchen? HBK vidare vid kryss. Ställning efter en knapp halvtimme? 5-0, Peking. Väder? Dödskallt. HBK höll ändå upp efter den något svaga inledningen och matchen slutade till slut bara 7-0 till hemmalaget. Det mest minnesvärda med matchen för egen del var annars den Pekingsympatiserande kompisens förstående klapp på axeln och ”vi sätter oss i baren istället, det är varmare där” efter att Kalle Holmberg fullbordat sitt hattrick i minut tjugonio. Matchen håller tack vare det eminenta barhänget på Östgötaporten att klättra om tvåan på min ranking, men Niklas Bärkroths 7-0 blev inte bara spiken i kistan för HBK en kylslagen eftermiddag i Norrköping, utan även för denna matchs placering på denna prestigefyllda (nåja) lista.

2. På silverplats: IK Oddevold borta, 2018. Upplevelsen kan sammanfattas i sju punkter som mer eller mindre samtliga balanserar på gränsen till ren misär. Punkt ett: Fyra och en halvtimmes ensamresa sträckan Västerås - Uddevalla. Punkt två: Färdkosten(ölen) tar slut redan på resan ner, där får undertecknad faktiskt ta på sig ett stort ansvar för bristande planering. Punkt tre: Då tåget anländer tidigare än folket dyker upp från Halmstad, och färdkosten(ölen) har gjort sitt för hungern letar jag snabbt upp en pizzeria, beställer en kebabtallrik, betalar och väntar, och väntar, och väntar. Tidsuppfattningen är vid det här laget relativt miserabel men efter vad som åtminstone är en halvlek inklusive Fergie Time utan käk plingar telefonen till. Gänget från Halmstad har dykt upp, jag ska bli upplockad då arenan ligger en bit ut, tro det eller ej, det finns faktiskt vissa avstånd även i Uddevalla. Förvånande, jag vet, jag förlåter er om ni inte tror mig. Hur som helst så tvingas jag vaska det betalda käket och beger mig för att möta upp bussen. Punkt fyra: HBK kryssar mot IK Oddevold som sedermera slutar på en meriterande niondeplats i division 1 södra. Det ska sägas att placeringen i söderettan säkrades utan Robin Jansson, ni minns honom va? Sagan, från Bengtsfors. Han som gick från att inte kunna åka tunnelbana och aldrig sett en rulltrappa till landslaget på mindre än ett år? Precis, han. Punkt fem: Ensamresa sträckan Uddevalla – Västerås, nu utan färdkost. Punkt sex: Hemma i Västerås (misär), lätt bakfull och med ett kryss mot ett gäng på ungefär samma nivå som Falkenb*rg normalt håller. Punkt sju: Bränner bussen, tvingas gå hem. Ridå.

1. På första plats har vi HBK-BP på Örjans Vall, någon gång i mitten på 2010-talet, jag minns inte exakt årtal, kan ha varit 2007, men lika gärna 2008 eller 2009. Jag är säker på att HBK torskade, något säger mig att Arash Talebinejad spelade för BP, han kanske till och med nätade och mitt starkaste minne är att det var BP-supportrar från Skåne på plats. Detta är också allt jag minns av mitt minst dåliga cupminne på plats som kniper förstaplatsen tack vare att det är det jag minns allra minst av.

En del tror på jultomten, andra på en gud och en tredje på jinx. Jag tror idag inte på något av dem även om man kan bli lätt religiös av HBK ibland, men det var längesen nu så det räknas nog inte. Hade jag trott på det tredje, alltså jinx, hade jag med mitt inte ens mediokra utan totalt usla track record bojkottat cupen i år. Men då jag tro det eller ej, åtminstone ibland kan frammana en intellektuell ålder strax över elva år så har jag lämnat vidskepligheten bakom mig. Istället hoppas jag att så många som möjligt sluter upp på läktarna och tillsammans skapar nya, denna gång förhoppningsvis även fina cupminnen! Väl mött, framåt Halmstad! Mot Europa!

Fredrik Johansson

* Krönikan är personlig, åsikterna skribentens egna och  dereflekterar inte nödvändigtvis BKS hållning. Skribenten, och inte BKS, ansvarar således för innehållet i texten.

Läs hela inlägget »

Först ut i presentationsrundan av årets styrelsemedlemmar är Samuel Andersson, född och uppvuxen i Halmstad, något jag i hemlighet alltid varit lite avundsjuk på men aldrig berättat förrän nu. Innan jag ska träffa Samuel för intervjun förbereder jag mig noggrant. Jag vet sedan tidigare att Samuel har ett stort, i mångas ögon förmodligen ohälsosamt, intresse för HBK och jag vill inte framstå som okunnig i sammanhanget.

Jag går från Görvik ut till Vapnö IP där Samuel, tidigare fruktad forward som gick under epitetet Oskarströms Gunnar Thorvaldsson men nu skolats om till försvarsgeneral, nyss har tränat färdigt med sitt Vapnö IF. Han hälsar mig välkommen med ett fast handslag som inger respekt och ber mig följa med till konferensrummet där Vapnö IF möter media innan viktiga matcher i division 7 södra Halland. Efter de obligatoriska hälsningsfraserna och kort utbyte kring hur det går på Football Manager glider vårt samtal snabbt in på HBK och Bollklubben Support. Samuel beskriver med passion den glöd han har för Halmstads BK och supporterföreningen. Med sina tidigare totalt fem år i BKS styrelse, som både vice ordförande och ordförande tror Samuel att han tillsammans med den brinnande passionen kring klubben kommer att bidra med viktig rutin i styrelsen. Som helt grön i sammanhanget kan jag bara instämma och har en känsla av att Samuel kommer vara en trygg axel att luta sig mot för mig under det kommande året. Som oberoende journalist är jag ytterst intresserad av vad Samuel har att säga om pressfriheten, eller kanske bristen på den, i Kina. Samuel säger att han på en skala från Falkenberg till Halmstad skulle säga att pressfriheten ligger på GAIS. Vad det innebär i praktiken är fritt för tolkning, jag bedömer hur som helst att han inte är jätteimponerad av fängslade journalister och oppositionella.

Vi reser oss från konferensen och beger oss mot Samuels silverfärgade bil medan han berättar om sina bästa minnen med klubben han håller så kär. När vi satt oss i bilen beskriver Samuel på klingande halländska hur han sittandes på sin pappas axlar såg Dusan Djuric göra HBK:s ledningsmål i vad som borde ha blivit guldmatchen 2004, från Samuels bilstereo strömmar tonerna från Beatles Money Can’t Buy You Love. Trots att det vid tidpunkten för målet var väldigt nära ett SM-guld är det faktiskt ett annat minne som enligt Samuel ligger honom allra varmast om hjärtat.
 

”Minnet som är absolut starkast är dock när Mathisen gör 2-1 på Olympia. Jag pajade mitt knä i samma veva men envisades ändå med att hoppa in på planen och halta fram till spelarna.”
 

Samtalet flyter på och vi har mycket trevligt men jag känner att det vore intressant att få veta vad Samuel tycker om andra saker än HBK, varför jag frågar kring vad han tycker om pingvinernas situation på Antarktis. Det visar sig att Samuel har ett stort intresse för dessa djur och jag får en lång utläggning kring varför vi måste stoppa smältningen av isarna, helst redan igår, för att pingvinerna ska kunna fortsätta leva och frodas. Trots att situationen för pingvinerna inte är särskilt ljus ser Samuel, som den positiva människa han är, att pingvinerna i alla fall inte har det sämre än de som tvingas bo i Falkenberg. Vad Samuel tycker om grannen från norr framgår med all önskvärd tydlighet.
 

”Falken är ungefär som den där jobbiga ungen tvärs över gatan man alltid bråkade med när man var liten. Killen som ofta var avis på dig och därför var tvungen att söka din uppmärksamhet. Man tycker inte om honom men samtidigt tycker man synd om honom. Falken är helt enkelt små och lite jobbiga, men man tycker synd om de som tydligen väljer att hålla på de där laget.”

 
Jag känner igen mig mycket i Samuels beskrivning men blir snabbt lite orolig då jag också kommer norrifrån, så jag frågar lite försynt vad han egentligen tycker om mig. Han beskriver mig som en vapendragare, som grabben man lekte med när man tyckte synd om Falkenberg. Jag blir lättad och finner ingen anledning att tro att Samuel tillrättalagt sitt svar bara för att det är jag som ställer frågorna.
 
Medan Samuels silverfärgade Opel tar oss söderut mot Helsingborg, där vi har fått biljetter till en inspelning av TV 3:s succéserie Lyxfällan, förklarar han vad han ser som föreningens mål under 2019. Han vill att föreningen ska växa, och vara större än den någonsin varit, vidare beskriver han hur han vill att vi ska satsa på ännu bättre tifon, och framförallt, att vi ska ha ett ”jävla drag på 51:an”. Jag kan återigen bara skriva under på vad Samuel berättar. Jag ber honom att utveckla ytterligare och frågar varför man ska bli medlem i Bollklubben Support.
 

 ”För att vi är Sveriges roligaste och trognaste supporterförening. Jag lovar att man kommer få med sig jävligt fina och roliga minnen från läktare och resor. Bli medlem och testa själva! Hör av er till mig om ni tycker jag hade fel senare.”
 

Med tanke på hur väl omhändertagen jag blev när jag klev in i gemenskapen är jag övertygad om att ni slipper höra av er till Samuel, men om någon mot förmodan ändå vill höra av sig och skälla på honom kan ni få hans nummer och adress av mig. Från bilstereon hörs inte längre Beatles ljuva toner, istället hörs när vi närmar oss Helsingborg, en dokumentär från P3 om Ivar Krueger, känd under namnet Tändstickskungen och för en av svensk historias mest spektakulära konkurser. När vi parkerar bilen vid Olympia frågar jag nyfiket om Samuel kan beskriva vad HBK betyder för honom. Med en ton i rösten som gör att han nästan känns lite rörd beskriver han hur HBK, bortsett från familj och nära vänner nog är det som står honom närmast här i livet. Han säger att han är uppvuxen på Örjans Vall och kommer att gå till Örjans Vall så länge han finns på denna jord, så enkelt är det. Jag finner ingen anledning att tvivla på den saken.
Innan intervjun avslutas ber jag avslutningsvis Samuel att skicka med en hälsning till min ömma moder.
 

”Jag vill nog inte hälsa på samma sätt som din kära vän som var nojig i ett halvår efter det ni lurade i honom... Nä men hon är trevlig och har ju uppfostrat åtminstone en fantastisk son. Stort cred till både henne och din väluppfostrade lillebror!”
 

Jag blir genast lätt förvirrad då Samuel tidigare beskrivit mig som en vapendragare när jag nervöst frågat vad han tycker om mig trots att jag är uppväxt norr om landskapsgränsen. Hur kan man inte beskriva mig som väluppfostrad? Jag inser dock snabbt att detta är ett typiskt uttryck för Samuels bitska humor som gjort honom till en mycket uppskattad person såväl i styrelser som på läktare och som vän. När vi rör oss från bilen gör jag det med känslan av att Samuel med sin passion, rutin och sinne för humor kommer att medverka till att göra BKS och därmed HBK mäktigt igen.

Fem snabba med Samuel
Fredrik Ljungberg eller Petter Hansson? Fredrik Ljungberg.
Semestra i Falkenberg en vacker sommardag eller semestra naken på ishotellet i
Jukkasjärvi i minus 35? Ishotellet
Kronofogden knackar på eller HIF TV? Kronofogden knackar på
Nissan eller Nilen? Nissan!
Ghandi eller Fredrik Johansson? Freddan (Obs, genuint svar, jag kallar aldrig mig själv för Freddan)

Fredrik Johansson
 

Läs hela inlägget »

Tillsammans är vi starka!

På årsmötet den 10/2 klubbades en ny styrelse för Bollklubben Support igenom. Under den närmsta tiden kommer den nya styrelsen att presenteras närmre men redan nu vill vi passa på att tacka för förtroendet samt uttrycka vår vision och våra mål för föreningen under det kommande verksamhetsåret.

Vi ser detta år som något av en nystart, både för supporterföreningen och HBK som klubb. Bortsett från en mycket engagerad kärna har supporterföreningen haft svårt att locka både medlemmar och till engagemang. Detta beror naturligtvis på flertalet faktorer, inte minst HBK:s mediokra till rent usla sportsliga insatser. Vår tro är dock att det finns ett engagemang kring HBK som ligger och pyr under ytan och vår absoluta övertygelse är att denna styrelse under året ska kunna kanalisera detta och därmed utveckla, inte bara föreningen som sådan, utan framförallt supporterkulturen kring Halmstads Bollklubb. Engagemanget från supporterföreningens viktiga kärna vill vi fortsättningsvis verkligen ta vara på, men engagemanget bortom kärnan behöver utvecklas. Vi vill och kommer naturligtvis fortsätta att anordna de mycket uppskattade resorna till bortamatcher vilket är en grundsten i supporterföreningen, detta är även något som vi vill utveckla. Förhoppningen är att fler under året ska få upp ögonen för det fina och framförallt mycket roliga i att åka på bortamatch med Bollklubben Support.

Även HBK är i något av en nystart, man har gjort sin sämsta säsong sedan Sundsvall brann men med hemvändande Andreas Johansson i spetsen frodas optimismen. Vi vet for a fact att engagerade supportrar är en viktig grund för sportslig framgång, och hur mycket det än smärtar att behöva citera Erik Hamrén är vi så illa tvugna, tillsammans är vi starka, tillsammans är vi jävligt starka, vi, och HBK. Vi kommer att slita för HBK som vi förväntar oss att HBK sliter för oss. Tillsammans ska vi upp i Allsvenskan återigen, Med våra insatser på läktaren och HBK:s på planen, tillsammans klarar vi det.

Vi i styrelsen vill även ta tillfället i akt och presentera vår vision samt våra mål för verksamhetsåret 2019. Visionen för verksamhetsåret 2019 är att skapa ett större engagemang kring Bollklubben Support för att på så sätt bidra till ett ökat intresse för Halmstads Bollklubb. Målsättningar utifrån visionen är att föreningen under året ska nå över 200 medlemmar, att fortsätta genomföra visuella arrangemang på Örjans Vall samt anordna försäljning av Bollklubben Supports souvenirer.
Vad kan ni då förvänta er av oss i Bollklubben Support under året? Svaret är att det beror på. Ni kan naturligtvis förvänta er att vi kommer att arbeta stenhårt mot visionen och för att nå våra mål men arbetet klarar vi inte av ensamma. Därför är svaret att förväntningarna ni kan ställa på oss helt beror på. Fler medlemmar ger oss större ekonomiskt svängrum vilket innebär fler visuella arrangemang på Örjans Vall. Så det första man kan göra är att bli medlem vilket man enkelt blir här. Visuella arrangemang tar mycket tid men går smidigare, snabbare och är framförallt mycket roligare att skapa ju fler som hjälper till, känner du att du är sugen på att vara med eller har andra idéer kring supporterföreningen? Tveka inte! Hör av dig till oss på Facebook. Tillsammans är ledordet för styrelsen 2019. Vi vill göra den här resan tillsammans med er och tillsammans med HBK! Vi hoppas att så många som möjligt vill vara med på den här spännande resan, för HBK, med HBK, mot Allsvenskan!

Avslutningsvis vill vi ödmjukt tacka för förtroendet vi fått av föreningens medlemmar, förhoppningsvis ska vi förvalta det med lyckat resultat, tack!

Årets styrelse består av:
Lowe Garpenblad (Ordförande)
Sonny Nilsson (Kassör)
Erik Andersson
Samuel Andersson
Fredrik Johansson

Styrelsen Bollklubben Support

Läs hela inlägget »

Arkiv

Länkar

-

Senaste nyheter